tisdag 23 maj 2017

Hoppetiskutt

Idag blev det några skutt över stockarna på gärdet med Abbe. Först uppvärmning, och han var lite extra pigg med gräs under hovarna istället för grus! Men det var bra, jag passade på att använda energin till att nöta lite mer skänkelvikningar och dessutom rida öppnor vilket Abbe gjorde exemplariskt bra (kanske inte om man jämför med en dressyrhäst, men ni fattar). Jag travade omkring där och tänkte på hur det faktiskt inte kändes för fem öre att Abbe är en travhäst. Hans trav är en riktig ridhästtrav nu, i alla fall så länge han är avslappnad. Han avslöjar sig först när man kommer till galoppen - men jag blir alldeles till mig när jag tänker på att för ett år sedan så avslöjade han sig redan i traven, ja kanske till och med i skritten (till exempel att han utförde varje sväng som om han hade en vagn bakom sig). Och efter ett års arbete har han en riktig ridhästtrav. Tänk om han kan ha en riktig ridhästgalopp om ytterligare ett år? Eller det tar kanske längre tid. Om det ens går? Jag vet inte, jag har aldrig skolat om en travhäst innan.

Hur som helst. När jag styrde mot den första stocken hoppade Abbe snällt utan några krusiduller. Jag blev nästan lite förvånad, för han brukar alltid stanna första gången jag styr på något, för att sedan hoppa snällt vid försök nr. 2. Idag blev det tvärtom. När jag vände och tog stocken från andra hållet skuttade han till på något märkligt vis precis innan stocken, och kastade sig åt sidan halvvägs över den. Det kändes som rent bus och jag morrade lite på honom faktiskt, för visst kan man visa att man är glad men man får liksom inte lov att göra en massa extrakonster över hinder... Då kanske inte ryttaren sitter kvar? Men morrar man på Abbe så blir han lite stressad. Flera språng över stockarna blev därför lite som kast med litet ekipage, han ville bara skynda sig över. Efter ett tag slappnade han dock av igen och skuttade helt normalt. Duktig häst, som alltid.


Det blir mycket Abbe-uppdatering nu. Casey och Kotten gör också sitt, men det kanske inte är så spännande (fast nog så kul tycker jag förstås!). Igår jobbade jag Casey från marken och idag skrittade vi ut i tio minuter ungefär. Tittade på grannens föl, Casey älskar föl. Mys. Kotten red jag ut på igår, han fick gå bakom vårt ridsällskap vilket han inte riktigt gillar. Han vill gå först och han vill gå snabbt! Men han finner sig, med en del protester, i att hålla igen lite bakom en annan hästrumpa. Det måste man ju också lära sig. Idag fick han vila, det är väldigt bra att jag har flera hästar att sysselsätta mig med för annars hade jag nog ridit för mycket på Kotten - det är så kul! Men jag ska verkligen försöka ta det långsamt, långsamt. Han är så liten, och kommer (förgodejösseshoppningsvis) att växa länge. Men varje uppsittning på honom är så otroligt häftig!

💗

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar